I morse när vi vaknade så fick Mamma en fruktansvärd smärta i magen, hon fick väcka upp Pappa så han fick ta hand om mig. Medans Pappa var nere och gav mig mat så låg Mamma uppe i sängen dubbelvikt och grät som ett litet barn. Hon kunde inte ens ta sig ner för trappan, utan hon kröp ut till lilla hallen som vi har på övervåningen. Sen kom hon inte längre för det gjorde så ont, så hon blev liggandes på golvet som en liten boll. Pappa tog då beslutet att ringa efter en ambulans, medans dom väntade på ambulansen så tog Mamma sig ner för trappen. När hon väl kom ner så kröp hon ihop som en boll igen på golvet för att det gjorde så ont. När ambulansen kom så tyckte dom att det var bäst att Mamma åkte med till sjukhuset så hon kunde undersökas av doktorn. Så dom hjälpte Mamma ut i ambulansen och där kollade dom blodtryck och en massa andra saker, den ena ambulansföraren ringde upp till sjukhuset och frågade om dom fick ge Mamma morfin så smärtan skulle avta. Mamma fick även en slang i näsan som hon fick syrgas i för hon glömde att andas ibland för att det gjorde så ont. Sen satte dom in en droppnål i armen på Mamma och gav henne morfin och då blev hon lugn. Sen bar det av upp tillakuten och under färden så började morfinet att verka så då släppte smärtan för henne. När dom kom upp på sjukhuset så kördes Mamma in på ett undersökningsrum, där fick hon lämna urinprov och blodprov. Dom misstänkte att Mamma hade nåt som heter "Gallstensanfall"
Hemma så satt Pappa och ringde till Farmor för att hon skulle komma hit och passa mig, men han fick inte tag i henne. Han ringde massor med gånger utan att lyckas, så då ringde han till Jenny och Felix så dom kom hit och passade mig. Pappa var jätte orolig för Mamma, för andra gången på kort tid så trodde han att hon skulle dö ifrån oss. Han hade ju inte en aning om vad som hände uppe på sjukhuset och hur allvarligt det var.
Han blev väldigt lättad när han väl kom upp till Mamma på sjukhuset och såg att hon var ok, för efter att hon fått morfin så hade hon ingen mer smärta alls. Efter en stunds väntan så fick dom äntligen träffa doktorn och hon bekräftade att det med största sannolikhet var Gallstensanfall. Doktorn tyckte inte att det var någon idé att Mamma var kvar på sjukhuset utan hon fick recept på tabletter som hon skulle ta när smärtan kom tillbaka.
När dom väl kom hem så kände inte Mamma nånting alls, men efter några timmar så kom smärtan tillbaka, dock inte i närheten så stark som den var i morse. Den första tabletten som hon tog hjälpte inte så mycket alls, men efter några timmar så tog hon en till. Sen så la hon sig på soffan och vilade lite och när hon vaknade var smärtan borta igen. Så nu håller vi tummarna för att det inte blir värre i natt =)
Så den här lördagen blev ju inte alls som Mamma och Pappa hade tänkt, men så blir det ibland. Det viktigaste är ju att Mamma mår bra och blir helt frisk
Kramar // Tex
Lustiga växthuset.
13 år sedan
1 kommentar:
Meen fy va hemskt!
JAg vet precis hur ont du hade för jag hade oxå problem med gallan fast under graviditeten... Så jag låg inlaggd några dagar men de kunde ju inte göra något eftersom jag var gravid..
Det är tydligen inte alls ovanligt med gallstens anfall när man är eller precis varit gravid...
Hoppas verkligen att det inte kommer tillbaka!!!
Å du vilken fin lite prins du fått!
Kraaaam Jessica
Skicka en kommentar